﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss version="2.0"><channel><title>seis.se : Recent tags</title><link>http://www.seis.se/</link><description>Dator- och it-nyheter </description><copyright>Copyright 2008 dailycoding.com. All rights reserved.</copyright><item><title>spydig</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/spydig.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>antivirus</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/antivirus.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>datasäkerhet</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/datas%c3%a4kerhet.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>datorsäkerhet</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/dators%c3%a4kerhet.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>data</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/data.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>datorer</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/datorer.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>virus</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/virus.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>antivirus</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/antivirus.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>säkerhet</title><description>&lt;p&gt;
F&amp;ouml;r den som tr&amp;ouml;ttnat p&amp;aring; &lt;strong&gt;Norton, ZoneAlarm&lt;/strong&gt; och fna och hans moster, finns det nu ett alternativ; programmet &amp;quot;&lt;strong&gt;Spydig&lt;/strong&gt;&amp;quot;. Spydig fungerar p&amp;aring; ett helt nytt s&amp;auml;tt som aldrig tidigare sk&amp;aring;dats. Det g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att man tycker p&amp;aring; en knapp m&amp;auml;rkt &amp;quot;Scan&amp;quot;, varp&amp;aring; programmet helt automagist s&amp;ouml;ker upp och avv&amp;auml;pnar alla hot i datorn det lyckas hitta. Sedan n&amp;auml;r det &amp;auml;r klart, s&amp;aring; &amp;auml;r allt frid och fr&amp;ouml;jd. Smart, va?
&lt;/p&gt;
&lt;img src="/image.axd?picture=spydig2.jpg" alt="" width="519" height="272" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Det nyskapande antivirusprogrammet Spydig demonstreras p&amp;aring; sin hemsida.&lt;/em&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/s%c3%a4kerhet.aspx</link><pubDate>2010-01-21 16:54:00</pubDate></item><item><title>laserdisc</title><description>&lt;p&gt;
Idag betraktas optiska medier som sj&amp;auml;lvklara b&amp;auml;rare av s&amp;aring;v&amp;auml;l film som musik, p&amp;aring; CD, DVD och BD. Principen att lagra p&amp;aring; optiska discar &amp;auml;r dock inte lika ny som man kanske kan tro. Laserdisc var ett format f&amp;ouml;r film som h&amp;auml;rr&amp;ouml;r &amp;auml;nda tillbaka till 1927, d&amp;aring; de allra f&amp;ouml;rsta videoinspelningarna faktiskt skedde p&amp;aring; skiva och inte magnetand som exempelvis VHS. Vid mitten av 60-talet uppkom den f&amp;ouml;rsta spelaren som avsedd var f&amp;ouml;r hemmabruk, d&amp;aring; kallad Videodisk.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
1978 kom genom ett samarbete mellan MCA och Philips Magnavision VH-8000 som blev den f&amp;ouml;rsta riktiga hemmaspelaren. Systemet s&amp;aring;lde bra, men snart v&amp;auml;llde klagom&amp;aring;len
in. Skivor fastnade, gick inte att spela av, hackade och s&amp;aring; vidare. D&amp;aring; kom JVC ut med sin spelare 1980 vilken&amp;aring;ret d&amp;auml;rp&amp;aring; d&amp;ouml;ptes till just Laserdisc. Laserdisc var fortfarande ett analogt system med dubbelsidiga skivor stora som LP-skivor. Varje sida kunde rymma mellan 30 och 64 minuter film beroende p&amp;aring; om skivans rotationshastighet &amp;auml;r kostant eller variabel efter var p&amp;aring; skivan lasern l&amp;auml;ser.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Trots att den hade b&amp;auml;ttre bildkvalitet trots att den fortfarande var analog, samt s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom &amp;auml;ven digitalt ljud, blev Laserdiscen aldrig en direkt utmanare till den mer praktiska VHS:en och n&amp;auml;r DVD:n kom mot slutet av 90-talet, var Laserdisc som teknik definitivt utr&amp;auml;knad. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
K&amp;auml;lla: &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.261149/laserdisc--langt-fore-sin-tid"&gt;IDG&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/laserdisc.aspx</link><pubDate>2009-10-21 10:45:00</pubDate></item><item><title>magnavision</title><description>&lt;p&gt;
Idag betraktas optiska medier som sj&amp;auml;lvklara b&amp;auml;rare av s&amp;aring;v&amp;auml;l film som musik, p&amp;aring; CD, DVD och BD. Principen att lagra p&amp;aring; optiska discar &amp;auml;r dock inte lika ny som man kanske kan tro. Laserdisc var ett format f&amp;ouml;r film som h&amp;auml;rr&amp;ouml;r &amp;auml;nda tillbaka till 1927, d&amp;aring; de allra f&amp;ouml;rsta videoinspelningarna faktiskt skedde p&amp;aring; skiva och inte magnetand som exempelvis VHS. Vid mitten av 60-talet uppkom den f&amp;ouml;rsta spelaren som avsedd var f&amp;ouml;r hemmabruk, d&amp;aring; kallad Videodisk.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
1978 kom genom ett samarbete mellan MCA och Philips Magnavision VH-8000 som blev den f&amp;ouml;rsta riktiga hemmaspelaren. Systemet s&amp;aring;lde bra, men snart v&amp;auml;llde klagom&amp;aring;len
in. Skivor fastnade, gick inte att spela av, hackade och s&amp;aring; vidare. D&amp;aring; kom JVC ut med sin spelare 1980 vilken&amp;aring;ret d&amp;auml;rp&amp;aring; d&amp;ouml;ptes till just Laserdisc. Laserdisc var fortfarande ett analogt system med dubbelsidiga skivor stora som LP-skivor. Varje sida kunde rymma mellan 30 och 64 minuter film beroende p&amp;aring; om skivans rotationshastighet &amp;auml;r kostant eller variabel efter var p&amp;aring; skivan lasern l&amp;auml;ser.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Trots att den hade b&amp;auml;ttre bildkvalitet trots att den fortfarande var analog, samt s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom &amp;auml;ven digitalt ljud, blev Laserdiscen aldrig en direkt utmanare till den mer praktiska VHS:en och n&amp;auml;r DVD:n kom mot slutet av 90-talet, var Laserdisc som teknik definitivt utr&amp;auml;knad. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
K&amp;auml;lla: &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.261149/laserdisc--langt-fore-sin-tid"&gt;IDG&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/magnavision.aspx</link><pubDate>2009-10-21 10:45:00</pubDate></item><item><title>vhs</title><description>&lt;p&gt;
Idag betraktas optiska medier som sj&amp;auml;lvklara b&amp;auml;rare av s&amp;aring;v&amp;auml;l film som musik, p&amp;aring; CD, DVD och BD. Principen att lagra p&amp;aring; optiska discar &amp;auml;r dock inte lika ny som man kanske kan tro. Laserdisc var ett format f&amp;ouml;r film som h&amp;auml;rr&amp;ouml;r &amp;auml;nda tillbaka till 1927, d&amp;aring; de allra f&amp;ouml;rsta videoinspelningarna faktiskt skedde p&amp;aring; skiva och inte magnetand som exempelvis VHS. Vid mitten av 60-talet uppkom den f&amp;ouml;rsta spelaren som avsedd var f&amp;ouml;r hemmabruk, d&amp;aring; kallad Videodisk.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
1978 kom genom ett samarbete mellan MCA och Philips Magnavision VH-8000 som blev den f&amp;ouml;rsta riktiga hemmaspelaren. Systemet s&amp;aring;lde bra, men snart v&amp;auml;llde klagom&amp;aring;len
in. Skivor fastnade, gick inte att spela av, hackade och s&amp;aring; vidare. D&amp;aring; kom JVC ut med sin spelare 1980 vilken&amp;aring;ret d&amp;auml;rp&amp;aring; d&amp;ouml;ptes till just Laserdisc. Laserdisc var fortfarande ett analogt system med dubbelsidiga skivor stora som LP-skivor. Varje sida kunde rymma mellan 30 och 64 minuter film beroende p&amp;aring; om skivans rotationshastighet &amp;auml;r kostant eller variabel efter var p&amp;aring; skivan lasern l&amp;auml;ser.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Trots att den hade b&amp;auml;ttre bildkvalitet trots att den fortfarande var analog, samt s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom &amp;auml;ven digitalt ljud, blev Laserdiscen aldrig en direkt utmanare till den mer praktiska VHS:en och n&amp;auml;r DVD:n kom mot slutet av 90-talet, var Laserdisc som teknik definitivt utr&amp;auml;knad. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
K&amp;auml;lla: &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.261149/laserdisc--langt-fore-sin-tid"&gt;IDG&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/vhs.aspx</link><pubDate>2009-10-21 10:45:00</pubDate></item><item><title>ljud</title><description>&lt;p&gt;
Idag betraktas optiska medier som sj&amp;auml;lvklara b&amp;auml;rare av s&amp;aring;v&amp;auml;l film som musik, p&amp;aring; CD, DVD och BD. Principen att lagra p&amp;aring; optiska discar &amp;auml;r dock inte lika ny som man kanske kan tro. Laserdisc var ett format f&amp;ouml;r film som h&amp;auml;rr&amp;ouml;r &amp;auml;nda tillbaka till 1927, d&amp;aring; de allra f&amp;ouml;rsta videoinspelningarna faktiskt skedde p&amp;aring; skiva och inte magnetand som exempelvis VHS. Vid mitten av 60-talet uppkom den f&amp;ouml;rsta spelaren som avsedd var f&amp;ouml;r hemmabruk, d&amp;aring; kallad Videodisk.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
1978 kom genom ett samarbete mellan MCA och Philips Magnavision VH-8000 som blev den f&amp;ouml;rsta riktiga hemmaspelaren. Systemet s&amp;aring;lde bra, men snart v&amp;auml;llde klagom&amp;aring;len
in. Skivor fastnade, gick inte att spela av, hackade och s&amp;aring; vidare. D&amp;aring; kom JVC ut med sin spelare 1980 vilken&amp;aring;ret d&amp;auml;rp&amp;aring; d&amp;ouml;ptes till just Laserdisc. Laserdisc var fortfarande ett analogt system med dubbelsidiga skivor stora som LP-skivor. Varje sida kunde rymma mellan 30 och 64 minuter film beroende p&amp;aring; om skivans rotationshastighet &amp;auml;r kostant eller variabel efter var p&amp;aring; skivan lasern l&amp;auml;ser.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Trots att den hade b&amp;auml;ttre bildkvalitet trots att den fortfarande var analog, samt s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom &amp;auml;ven digitalt ljud, blev Laserdiscen aldrig en direkt utmanare till den mer praktiska VHS:en och n&amp;auml;r DVD:n kom mot slutet av 90-talet, var Laserdisc som teknik definitivt utr&amp;auml;knad. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
K&amp;auml;lla: &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.261149/laserdisc--langt-fore-sin-tid"&gt;IDG&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/ljud.aspx</link><pubDate>2009-10-21 10:45:00</pubDate></item><item><title>bild</title><description>&lt;p&gt;
Idag betraktas optiska medier som sj&amp;auml;lvklara b&amp;auml;rare av s&amp;aring;v&amp;auml;l film som musik, p&amp;aring; CD, DVD och BD. Principen att lagra p&amp;aring; optiska discar &amp;auml;r dock inte lika ny som man kanske kan tro. Laserdisc var ett format f&amp;ouml;r film som h&amp;auml;rr&amp;ouml;r &amp;auml;nda tillbaka till 1927, d&amp;aring; de allra f&amp;ouml;rsta videoinspelningarna faktiskt skedde p&amp;aring; skiva och inte magnetand som exempelvis VHS. Vid mitten av 60-talet uppkom den f&amp;ouml;rsta spelaren som avsedd var f&amp;ouml;r hemmabruk, d&amp;aring; kallad Videodisk.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
1978 kom genom ett samarbete mellan MCA och Philips Magnavision VH-8000 som blev den f&amp;ouml;rsta riktiga hemmaspelaren. Systemet s&amp;aring;lde bra, men snart v&amp;auml;llde klagom&amp;aring;len
in. Skivor fastnade, gick inte att spela av, hackade och s&amp;aring; vidare. D&amp;aring; kom JVC ut med sin spelare 1980 vilken&amp;aring;ret d&amp;auml;rp&amp;aring; d&amp;ouml;ptes till just Laserdisc. Laserdisc var fortfarande ett analogt system med dubbelsidiga skivor stora som LP-skivor. Varje sida kunde rymma mellan 30 och 64 minuter film beroende p&amp;aring; om skivans rotationshastighet &amp;auml;r kostant eller variabel efter var p&amp;aring; skivan lasern l&amp;auml;ser.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Trots att den hade b&amp;auml;ttre bildkvalitet trots att den fortfarande var analog, samt s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom &amp;auml;ven digitalt ljud, blev Laserdiscen aldrig en direkt utmanare till den mer praktiska VHS:en och n&amp;auml;r DVD:n kom mot slutet av 90-talet, var Laserdisc som teknik definitivt utr&amp;auml;knad. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
K&amp;auml;lla: &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.261149/laserdisc--langt-fore-sin-tid"&gt;IDG&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/bild.aspx</link><pubDate>2009-10-21 10:45:00</pubDate></item><item><title>hembio</title><description>&lt;p&gt;
Idag betraktas optiska medier som sj&amp;auml;lvklara b&amp;auml;rare av s&amp;aring;v&amp;auml;l film som musik, p&amp;aring; CD, DVD och BD. Principen att lagra p&amp;aring; optiska discar &amp;auml;r dock inte lika ny som man kanske kan tro. Laserdisc var ett format f&amp;ouml;r film som h&amp;auml;rr&amp;ouml;r &amp;auml;nda tillbaka till 1927, d&amp;aring; de allra f&amp;ouml;rsta videoinspelningarna faktiskt skedde p&amp;aring; skiva och inte magnetand som exempelvis VHS. Vid mitten av 60-talet uppkom den f&amp;ouml;rsta spelaren som avsedd var f&amp;ouml;r hemmabruk, d&amp;aring; kallad Videodisk.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
1978 kom genom ett samarbete mellan MCA och Philips Magnavision VH-8000 som blev den f&amp;ouml;rsta riktiga hemmaspelaren. Systemet s&amp;aring;lde bra, men snart v&amp;auml;llde klagom&amp;aring;len
in. Skivor fastnade, gick inte att spela av, hackade och s&amp;aring; vidare. D&amp;aring; kom JVC ut med sin spelare 1980 vilken&amp;aring;ret d&amp;auml;rp&amp;aring; d&amp;ouml;ptes till just Laserdisc. Laserdisc var fortfarande ett analogt system med dubbelsidiga skivor stora som LP-skivor. Varje sida kunde rymma mellan 30 och 64 minuter film beroende p&amp;aring; om skivans rotationshastighet &amp;auml;r kostant eller variabel efter var p&amp;aring; skivan lasern l&amp;auml;ser.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Trots att den hade b&amp;auml;ttre bildkvalitet trots att den fortfarande var analog, samt s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom &amp;auml;ven digitalt ljud, blev Laserdiscen aldrig en direkt utmanare till den mer praktiska VHS:en och n&amp;auml;r DVD:n kom mot slutet av 90-talet, var Laserdisc som teknik definitivt utr&amp;auml;knad. 
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
K&amp;auml;lla: &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.261149/laserdisc--langt-fore-sin-tid"&gt;IDG&lt;/a&gt; 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/hembio.aspx</link><pubDate>2009-10-21 10:45:00</pubDate></item><item><title>hitachi</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Den nya generationens terabyteh&amp;aring;rddiskar kommer fr&amp;aring;n
Hitachi, &amp;aring;tminstone om man f&amp;aring;r tro dem sj&amp;auml;lva. &amp;Auml;nda sedan de var f&amp;ouml;rst med att
f&amp;aring; ut en h&amp;aring;rddisk p&amp;aring; marknaden med 1 TB minne har man legat i framkant av
utvecklingen och nu kommer allts&amp;aring; ytterligare diskare enligt rapporterna med
bara den senaste tekniken och &lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;375
GB-plattor. Tillsammans med h&amp;aring;rdvarubaserad kryptering, b&amp;auml;ttre prestanda och
mer str&amp;ouml;msparande ska det bli en stors&amp;auml;ljare. 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span&gt;I pressreleasen
fr&amp;aring;n Hitachi och &lt;em&gt;&lt;span style="font-style: normal"&gt;Larry
Swezey, chefen f&amp;ouml;r consumer and ecommerce, marketing and strategy&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;
skriver man &amp;rdquo;&lt;em&gt;Hitachi pioneered the industry&amp;rsquo;s first terabyte hard drive, so
we are pleased to see how the market for high capacity desktop and laptop
drives has grow&amp;rdquo;. &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-style: normal"&gt;Samtidigt sager man sig fortfarande vara &amp;ldquo;best-in-class&amp;rdquo; n&amp;auml;r det kommer
till stora firm ware-diskar i h&amp;ouml;g hastighet.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="textstandard"&gt;Deskstar 7K1000.B &amp;auml;r namnet p&amp;aring; det
nya desktop-flaggskeppet. Alla h&amp;aring;rddiskar anv&amp;auml;nder givetvis SATA-gr&amp;auml;nssnittet
och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r NCQ (Native Capture Queuing). 1TB modellen kommer
att skeppas v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver under juli m&amp;aring;nad.&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/hitachi.aspx</link><pubDate>2008-07-17 12:00:00</pubDate></item><item><title>solidworks</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
MP Engineering, Nordens ledande &amp;aring;terf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljare av SolidWorks
med n&amp;auml;ra 1 600 kunder, har slutit ett &amp;aring;terf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljaravtal med Tacton Systems,
som utvecklar och s&amp;auml;ljer mjukvaran TactonWorks. TactonWorks hj&amp;auml;lper
tillverkande f&amp;ouml;retag att skapa regelverk som &amp;ouml;vers&amp;auml;tter kundkrav till
konstruktionsl&amp;ouml;sningar och fungerar som en add in-produkt tillsammans med
CAD-systemet SolidWorks.
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
MP Engineering ser avtalet som en ut&amp;ouml;kning av den
branschkunskap som man i nul&amp;auml;get redan besitter med v&amp;auml;rldsledande program inom
CAD, CAM och PDM. TactonWorks ger stora f&amp;ouml;rdelar genom interaktivitet,
validering och enkel hantering j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med konkurrerande kunskapsbaserade
l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r SolidWorks, p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som 3D CAD ger stora f&amp;ouml;rdelar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt
med 2D CAD. Det g&amp;ouml;r att kunderna kan bli &amp;auml;nnu mer effektiva i
utvecklingsprocessen och med det nya avtalet f&amp;aring;r man en st&amp;ouml;rre del i
helhetst&amp;auml;nket som &amp;auml;r s&amp;aring; viktig f&amp;ouml;r att framf&amp;ouml;rallt korta ledtider. Det kommer
att ge f&amp;ouml;retag m&amp;ouml;jligheter att designa b&amp;auml;ttre produkter genom att automatisera
rutinuppgifter f&amp;ouml;r konstrukt&amp;ouml;rerna. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/solidworks.aspx</link><pubDate>2008-06-24 10:42:00</pubDate></item><item><title>fujitsu</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Det &amp;auml;r en h&amp;ouml;g efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; konsulter inom IT med r&amp;auml;tt
kompetens i s&amp;ouml;dra Sverige. Sedan sammanslagningen med Mandator i april har
IT-tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retaget Fujitsu Services snabbt etablerat sig i regionen och r&amp;auml;knar
med att forts&amp;auml;tta v&amp;auml;xa i samma takt som f&amp;ouml;rra &amp;aring;rets 36 procent. Detta g&amp;aring;r emot
branschen som helhet men Fujitsu v&amp;aring;gar satsa och rekryterar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r nya
medarbetare med goda m&amp;ouml;jligheter till en individanpassad internationell karri&amp;auml;r
inom koncernen. Delen av koncernen som t&amp;auml;cker Sk&amp;aring;ne, Blekinge och Danmark tror
att de snabbt kommer att v&amp;auml;xa i marknadsandelar och st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;rfr&amp;aring;gningar fr&amp;aring;n
kunder.
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Fujitsu erbjuder sina kunder helhetsl&amp;ouml;sningar med
konsultkompetens inom hardware, software guide, optimization samt outsourcing. De
kommer med rekryteringen att b&amp;aring;de utveckla nya tj&amp;auml;nster och ta oss an nya delar
av marknaden under den n&amp;auml;rmsta tiden. Marknaden inom Internet, software och
&amp;ouml;vrig IT g&amp;aring;r som sagt inte fram&amp;aring;t med lika stor kraft som tidigare men
framtiden ser &amp;auml;nd&amp;aring; ljus ut enligt de flesta stora akt&amp;ouml;rerna p&amp;aring; marknaden som
pekar p&amp;aring; den ekonomiska krisen i USA som en bidragande faktor.&lt;span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/fujitsu.aspx</link><pubDate>2008-06-17 15:22:00</pubDate></item><item><title>adobe</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
I b&amp;ouml;rjan av juni&lt;a href="http://capdesign.idg.se/2.990/1.165553"&gt; lanserade Adobe&lt;/a&gt; den nya versionen av
mjukvaran f&amp;ouml;r avancerat digitaltryck. Programmet som lanseras under namnet,
likt f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngaren, PDF Print Engine 2.0 utlovar b&amp;auml;ttre prestande vid
tryckproduktion. Programmet anv&amp;auml;nds fr&amp;auml;mst allts&amp;aring; f&amp;ouml;r grafiskt kr&amp;auml;vande
digitaltryck hos tryckerier. Det finns &amp;auml;ven integrerat i diverse system fr&amp;aring;n
exempelvis Kodak, Xerox och Heidelberg.
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
M&amp;aring;let med den nya versionen &amp;auml;r att kunna till&amp;aring;ta tryck av
variabel data (VDP &amp;ndash; Variabel Digitalprint) , vilket l&amp;auml;nge varit m&amp;aring;let f&amp;ouml;r
utvecklarna. Detta m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r ett &amp;auml;nnu mer individualiserat tryck och snabba
&amp;auml;ndringar hos tryckerierna. Den nya standarden &amp;auml;r en utveckling av Adobes egna
PDF och blir en ny standard kallad PDF/VT. &amp;Auml;ven standarden Job Definition
Format ligger till grund.
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="paragraphintro"&gt;Programvaran kommer g&amp;ouml;ras&lt;/span&gt;
tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r tryckutrustningstillverkare i juli, vilket inneb&amp;auml;r att det l&amp;auml;r
dr&amp;ouml;ja ytterligare ett tag innan detta f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade arbetsfl&amp;ouml;de dyker upp hos
svenska tryckerier. Det &amp;aring;terst&amp;aring;r att se ifall Adobe lyckats med m&amp;aring;let att ha
utvecklat &amp;auml;nnu en branschstandard som f&amp;ouml;rmodligen kommer effektivisera
densamma.
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/adobe.aspx</link><pubDate>2008-06-16 09:20:00</pubDate></item><item><title>microsoft</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="paragraphintro"&gt;Microsoft som f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret
investerade 240 miljoner (eller 1,6 %) i Facebook tar nu ett steg i
konkurrensen av det sociala n&amp;auml;tverket. En prototyp kallad Townsquare testas nu internt
p&amp;aring; &amp;ouml;ver 8000 av de anst&amp;auml;llda hos dataj&amp;auml;tten Microsoft. Programmet som inte
kommer att s&amp;auml;ljas separat utan som en funktion integrerad i Microsofts
gruppprogamvara Sharepoint. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="paragraphintro"&gt;Prototypen s&amp;auml;gs vara lik Facebook
b&amp;aring;de i utseende och funktionalitet och tanken &amp;auml;r att f&amp;ouml;retag ska l&amp;aring;ta sina anst&amp;auml;llda
skapa egna sociala n&amp;auml;tverk som i sin tur ska generera b&amp;auml;ttre kommunikation och
uppdatering p&amp;aring; f&amp;ouml;retagen.&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="paragraphintro"&gt;P&amp;aring; torsdagens konferens
Enterprise 2.0 f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas utvecklingsgruppen OfficeLabs avsl&amp;ouml;ja mer detaljer
kring projektet.&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="paragraphintro"&gt;I communitykriget tar &amp;auml;ven
Facebook n&amp;auml;sta steg i utvecklingen och det handlar om att &amp;ouml;ppna k&amp;auml;llkoden till
stora delar av n&amp;auml;tverket. I ett mejl&lt;/span&gt; till Techcrunch skriver Facebook
att det arbetar p&amp;aring; ett &amp;ouml;ppen k&amp;auml;llkodsinitiativ med syfte att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r
utvecklarna. D&amp;auml;remot avsl&amp;ouml;jas ingenting om en tidsplan annat &amp;auml;n att mer
information kommer snart.&lt;span class="paragraphintro"&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.seis.se/tag/microsoft.aspx</link><pubDate>2008-06-11 15:20:00</pubDate></item></channel></rss>
